Slumpen har i något århundrade betraktats som ett konstnärligt uttrycksmedel eller snarare och mer korrekt som ett material. Från den inneboende oberäknerligheten i snapshotfotografiet till Jackson Pollocks måleri, ingetdera fallet bör betraktas som slumpstyrt i sin helhet eller i verkens slutgiltiga form. Istället är slumpen, ett verktyg som genererar en materialitet någonstans emellan pänselskaftet och duken för pollock, och en egenskap hos motivet i snapshot fotot. Konstnären uppställer kriterier, ramverk och beslutar om slumpens uttrycksmedel; väljer färg, ställer in slutaren & c. & c.
Slumpen på modet är spam. Det är förstås inte i strikt mening slumpen som styr vilken spam som landar i e-brevlådan, men de bakomliggande kausaliteterna är så komplexa att resultaten kan bli snarlika.
”Spam’s succesful transport of information depends on a minimum of grammatical coherence, bypassing filters by deploying patterns of text that have the mere texture of personal address”
Sam Lewitt om Graham Parkers ”Fair Use” ur Artforum XLVIII nr: 2.
De meningslösa informationsströmmarna har på senare år sett en radikal kvailtetsökning. När François Morellet byggde understundom upp sina målningar av slumptal genererade av tärningar eller hämtade från en telefonkatalog som i ”Random Distribution of 40,000 Squares using the odd and Even Numbers of a Telephone Directory” vill jag mena att han hade att arbeta med en betydligt mindre sofistikerad slump än den som våra e-bredvlådor dagligen levererar.
Spam som material i konsten har använts av en rad konstnärer och i en rad sammanhang, Graham Parkers ”Fair Use” utgör närmast ett slags grundforskning med utgångspunkt i dess förhållande till bedrägeriet (och kanske är det rätt att påstå att spam här, i lika hög grad är ämne som material).
Open Book TV: Graham Parker at Brooklyn Navy Yard from Graham Parker on Vimeo.
De meningslösa enheter som ständigt filreras ut ur våra e-brevlådor, kanske substanslösa betraktade som just enheter, sammantagna är de däremot en substans och i stigande grad dessutom ett material.
Hos KRETS:
Eller den rumänske konstnären Alex Dragulescu som låter skräpposten utgöra råmaterialet för sina ”Spam plants”,
Samtidigt kan förstås de enskilda ”spamen” ha ett egenvärde, genom sin historia:
Copy This Article & Win Quick Cash!
eller annars som det digitala undermedvetnas automatiska skrift:
”Work with Me”
”Grow Unpredictable”
”ATTENTION TO THE OWNER OF THIS EMAIL ID”
”Make hard love all night”
”Americas Expectations”
”Food crisis in California”
”Treat as urgent and confidential”
Erik Erlanson
Nils Svensk
Gustav Linder
Frida Sandström
